Hackar upp mig själv

i bitar 

Om nätterna

I terror och svett

Försöker bygga en ny version 

 

Inte någon du kan älska 

Inte heller acceptera

Kanske tillåta

Eller bara låta vara

inte ha sönder mer

 

Brukade fantisera om kärlek och framgång 

Bli snygg och välkänd

Leva lyxliv

Skriva och sjunga 

Kanske vara med på tv

För att kompensera för känslan

Att inte duga

 

Nu är ribban inte lika hög

Ens i fantasin

 

Jag sliter itu min person

Och den jag är

För att du ska kunna låtsas

Älska mig

 

Se ut som om vi är familj

 

Väljer och vrakar

Tänker så det knakar

Framhäver en del

Gömmer en annan

Beroende på vem du är

Vad du klarar av 

 

Se ut som om vi är sams

 

Under en kort stund

Glömmer jag bort 

Vilken version jag specialdesignat

Just för dig 

 

Det råkar sippra igenom

Någon eller något 

du inte är van vid

Att få se

Men ändå bara en fraktion

Och det är för mycket?

 

Se ut som om vi är vänner

 

Med åren blir tiden ett evigt puzzel

Inte att leva och utvecklas

Inte att finna sig själv och frodas

Snarare hålla ihop 

Det som hackades upp 

Om nätterna

med rädsla, sperma och svett

Vrider och vänder 

fuktiga lakan

I en tonårssäng

 

Se ut som om jag fortfarande är människa

Inte mitt egna Frankensteins monster

 

Hur kan det vara så fel?

Att vara en kille med känslor

Hur kan det vara så äckligt?

Att vilja hålla hand och kyssa andra killar

Hur kan det vara så skamligt?

 

Som marionettdockan Pinocchio om dagarna

Försöker övertala andra

Livrädd att bli påkommen

Ingen riktig pojke

Hängandes och upphållen 

Av andras önskemål

Röra sig efter andras begränsningar

 

Efter decennier av sjukdomar, sjukskrivningar

Hemlöshet, missbruk, diagnoser och psykmediciner

Fyllecell, akutpsyk

Återkommande depressioner, suicida perioder

Säger både läkaren och psykologen

‘’Det är inga större fel på dig’’

 

Se ut som om jag fortfarande fungerar 

 

Var jag så konstig?

Så mycket

Så annorlunda?

Hade ni så lite plats inom er

För någon som mig?

 

Se ut som någon som inte gett upp på andra

 

Om ingen tidsmaskin eller terapeut

Om varken ett monster eller defekt

Ingen ny tro eller sekt

Ingen substans eller substitut

Ingen ny plats att bo

Kan hjälpa att glömma 

Om Ingen ny famn kan läka

Hur gör man det gjorda

Som blivit kroniskt

Ogjort?

Som format hela ens liv 

I kött och blod 

relationer och ande

Omprogrammera?

CTRL+alt+delete?

Kära google eller AI

Hur restaurera?

Alltså en hel människa

 

Tiden känns alltid så knapp

 

Se ut som om man håller ihop

Se ut som om man klarar av

Se ut som om man hinner 

 

Se ut som om det fortfarande finns någon kvar här inuti 

Som inte gett upp

på sig själv

 

.

 

Tänk så mycket liv jag gått miste

Om jag bara tidigare visste

Att det är så här det känns 

Att vara en riktig pojke