Blodsmak
Jag önskar jag kunde gå tillbaka till klass 9c
Jag önskar jag visste då det jag vet nu
Jag önskar jag kunde gå förbi mina mobbare
Jag önskar jag var tillräckligt modig att bära knivar
Jag skulle sprätta dem nerifrån och upp
Som när man rensar fisk
Varje person som ropade bög eller fjolla
Gjorde narr, puttade runt mig, slog mig eller hotade
Jag önskar jag var så obrydd och stilmedveten som jag är idag
Att jag kunde lämna brottsplatsen ner för stentrapporna som droppar deras liv
Passerandes de andra förtvivlade eleverna obemärkt
Jag önskar jag kunde gå längs korridorerna bland bänkar och skåp
Ångan av hormoner, armhålor och parfym som döljer tonårsångest
Röda fotavtryck, ickebinära vibes med en djärv sminkning för någon som ser ut som en kille
Jag önskar att snubbarna som ville vara med mina tjejkompisar skulle se mig
Jag skiter i om de hatar mig eller vill knulla mig
Se mig en fraktion av den tid som jag spenderade med att föreställa och hoppas att de en dag skulle älska mig eller tvinga sig på mig med sin kroppsvikt
Ta ba tag i mig med vilken intention som helst
Ibland stöter jag på dem idag
Typ 20 år efter och fan vad livströtta de ser ut
För ett ögonblick vill jag fortfarande knulla dem
Eller att de ska fortsätta knulla mig som de gjort dem senaste 20 åren
Jag önskade det så hårt förut
Jag önskade mig själv hård förut
Jag önskar fortfarande att jag kunde gå tillbaka och vara tillräckligt gangster för att få tag på vapen
Så jag kunde utföra en skolskjutning
Ak4a ner dem på marken
Vad hade hänt med mig då?
Inlåst till nu kanske?
Skulle jag garanterats tak över huvudet och mat i magen?
Skulle jag inte vara lika ensam?
Skulle minst en person haft betalt för att kolla till mig dagligen?
Skulle jag bli mindre galen efter att ha dödat dem och suttit av min tid?
Än att försöka överleva snällt utan hämnd
Jag behövde dem
För att studera hur jag skulle vara
För att veta hur normala människor agerar
Jag önskar jag visste då det jag vet nu
Så jag kunde gå tillbaka till skolan
Med samma självförtroende som livet lärt mig
Kring vem jag är och hur jag inte längre kompromissar för någon annan
Hur jag inte längre är något att dölja
Jag önskar jag kunde gå längs korridorerna, förbi bänkarna och skåpen
Ner för dem kalla stentrapporna med högt i tak i hallen som ledde ut till gården
Ditt alla klassrumsfönster såg ut
Och vara mig själv oförlåtligt
Hade jag behövt skjuta eller sprätta upp dem på riktigt?
Kanske hade det räckt att behålla det inom mig
Kanske hade jag inte ens behövt föreställa det
För att var ärlig var det ju inte dig jag klandrade under alla år
Du sårade mig inte mer än jag redan skadade mig själv
Jag önskar jag kunde gå förbi dig som mig
Och visa hur det inte längre rör mig
Hur det rör mig
Och hur det inte kommer förändra mig
Jag önskar jag hade varit på min egna sida
Jag önskar att iallafall jag hade trott på mig själv
Jag önskar jag kunde gå tillbaka och placera känslan av frihet i hans händer
Jag önskar jag kunde befria honom från smärtan i magen om bara för en dag
Bitandet i läppen, smaken av hans egna blod
Jag önskar jag kunde bekräfta att hans familj skulle överleva trots allt
En dag kommer de inte behöva dig lika mycket
En dag kommer du inte behöva dem så mycket som du gör nu
Jag önskar jag kunde få honom att känna värde bortom det andra sa
Jag önskar jag kunde hålla honom trygg en stund
Så han kunde bära det med sig
Jag önskar jag hade känt mig älskad
Så jag hade något som värmde
Om jag anade då det jag vet nu
Att kampen fortsätter och tar andra former
Och i stunder mellan stormar
Är jag utmattad och i bitar
Fortfarande inget skyddsnät att falla tillbaka på medan jag blir äldre
Hade jag orkat hålla mig vid liv?
Om jag ändå kunde tro nu
På det som räddade mig förut
Med blodsmak i munnen
‘’Det måste finnas något bättre’’